Evin

jag har länge funderat på att än en gång börja mitt nya liv. dvs, äta så jag inte blir fet och träna i en lagom stor mängd. man kan ju inte tappa allt fett på kroppen. så därför tänkte jag kanske börja käka nutrilett/måltidsersättning igen. jag minns hur smal jag var, det var som en helt fantastisk grej för mig. jag har liksom aldrig varit speciellt smal, har alltid haft lite valkar här och där och när jag väl vart smal kändes det helt underbart. jag bryr mig inte om vad andra tycker utan det är bara för mig själv. jag måste börja känna mig bekväm i mig själv igen för att ens kunna få tillbaka någon motivation. vet ni varför? jo för att i princip alla träningslinnen som jag äger har blivit för tajta. man ser magen och det stör mig. väldigt mycket! jag är egentligen inte den mest skönhetsfixerade personen på jorden. men jag må vara mån om hur min kropp ser ut ändå. jag skulle aldrig låta det gå för lång, det finns liksom inte i min värld. men andra som gör det, FINE, that's your choice! men jag skulle inte vilja göra det i alla fall. 

jag är inte tjock men jag är heller inte smal som vissa säger. och jag blir nästan förbannad när folk säger att jag är smal. men på samma gång skäms jag över att säga att jag är stor när det finns andra som är större än mig. men fan, jag är bara brydd om mig själv. dock har det ju blivit lite sämre på den fronten nu. men jag har kommit fram till att det är för att jag inte jobbar. man liksom gräver ner sig själv och orkar inte. jag får ångest varje gång jag tittar mig själv i spegeln, varje gång jag tar på mig en tajt tröja och man ser valkarna igenom. ni får tycka att jag överdriver men det är bara så jag känner.

jag minns i alla fall hur stolt och underbart det var att slippa dom där valkarna. och för mig är det viktigast att man trivs i sig själv. punkt slut!


Egypten/Húrghada  April 2009